Dödahavsrullarna är namnet på de urgamla skrifter som hittades i mitten på 1900-talet i närheten av Döda havet. De är skrivna för hand på pergament och finns inte kvar i sitt originalskick, utan fyndet innebar egentligen fragment av det som tidigare varit rullar. Inom forskningen är dessa gamla skrifter en av de mest ansedda skatterna som berättar viktiga saker om samhället, politiken och religionen för länge sedan. Denna skrift tros vara skriven för över 2000 år sedan och består i sin helhet av 900 olika dokument som har kunnat tydas mer eller mindre.

Kvalitet på skriften

Dödahavsrullarna är egentligen ett osannolikt fynd eftersom de är såpass gamla så de borde ha förstörts naturligt under årens gång. Anledningen till att dessa dokument har kunnat hålla sig i så bra skick i tusentals år beror på många olika slumpmässiga förhållanden. Texten är skriven på pergament vilket är mycket tåligare än nutidens vanliga papper eftersom det är gjort av tunt djurskinn. Rullarna lades i krukor av lera inne i en grotta där de återfanns 2000 år senare. I kombination med det torra klimatet på Västbanken och skyddet från väder och vind har förhållandena varit närmast exemplariska. Skriften har varken varit berörd av solljus eller vatten som kan förstöra hantverket. Idag finns det många olika tekniker för att göra beständiga arbeten, det vet bland annat målare stockholm mycket om. Forskarlagen som har undersökt Dödahavsrullarna har olika teorier om många saker men är överens om en sak: rullarna skrevs för att lämnas till eftervärlden.

Vem var det som skrev?

Berättelsen om Dödahavsrullarna väcker många frågor. Hur har de kunnat bevaras så länge, vad betyder innehållet och vilka stod bakom dödahavsrullarna? Eftersom pergamenten är trasiga och fragmentariska är det svårt att läsa ut hela meningar och betydelser. Språken varierar från gammalhebreiska till armeniska och grekiska. Det är fortfarande oklart vilka som ligger bakom detta historiska verk, vilket till stor del beror på att forskningen har hindrats. Fyndet gjordes i Jordanien precis när israeliska staten höll på att bildas. På grund av infekterade politiska och religiösa förhållanden påbörjades inte forskningen förrän cirka 30 år efter upptäckten och än idag är terrängen svårforcerad. Det råder viss tävlingsstämning mellan olika forskarlag som vill tillskriva rullarnas ursprung till sitt eget land, eftersom det vore en stolthet för nationen. Än är inte berättelsen om Dödahavsrullarna slut, de 900 dokumenten är noggrant avfotograferade och studeras med förstoringsglas, men framtiden får utvisa vad forskarna kommer fram till, när de väl har kommit överens om ägarskapet.